Denna veckan har varit jätte jobbig. vekcan börjar med att treorna är as fulla och springer runt och skriker coh är allmänt störande. det höll mig vaken tills 11nån gång. och sen så har jag ingn lust att vara kvar här mer, orkar bara inte lengre. och sen så de andra dagarna har ajg oxå blitt väckt två ggr per kväll vilket jag inte tycker om. Så nu så sitter man och är as sur, trött och bara vill bort. jag vill bara hem där jag trivs. jag trivs inte längre här. just nu är saker bara jobbiga och påträngande vilket driver mig till vansinne. Visst jag kanske ser glad ut på utsidan men insidan är verkligen inte det, coh det dröjer inte länge inna jag inte vet hur jag ska hålal det inom mig längre. tänk er själva att ha skola 5dagar i vekcan från 20.00 på söndag till 11.15 på fredag hela tiden 24h om dygnet. det tar på krafterna, jag får liksom aldrig komma undan någon stanns och vara för mig själv och slippa skolan för så länge jag bor här så påminns jag hela tiden. jag har inte ens min egna säng att sova i. jag önskar verkligen jag kunde pendla så att jag kunde få tänka på andra saker än skola. vad underbart det hade vart att bara kunna ta ut hunden när man behöver komma ut för sig själv. Det funkar liksom aldrig här. Det är inte så att jag klagar på skolan den är as bra men jagtycker det är jobbbigt att bo på skolan för att man aldrig komme rifrån skolan fören på lov coh heljer.

Anita ser de hårda killarna kommer gående mot henne med bestämda steg. Hon ser hur deras leende är hotfullt.  Nu vet hon att dagens tortyr är på väg att börja.

Klockan ringer och Anita går upp. Hon sticker snabbt ut till köket. Hon tar fram en skål och en sked. Därefter går hon till kylskåpet och tar fram mjölken. Flingpaketet stod redan framme, mamma hade väl haft brottom iväg till jobbet. Hon slänger snabbt i sig flingorna och klagar över att hon aldrig ställer klockan tidigare så att hon slipper stressa. Hon halvspringer igenom hallen in till hennes rum och slänger på sig gårdagens kläder, de vanliga, tråkiga bruna kläderna hon väldigt ofta har på sig. Hon springer ut i hallen igen och tar väskan. Men hon stannar vid ytterdörren där hallspegeln hänger lite snett. Hon kollar på tjejen som hon ser i spegelbilden. Det hon ser är en väldigt söt tjej med långt, brunt hår som landar på bröstkorgen i jämna och fina lockar. Ögonen är så likt havsvatten som det går att ha. Ögonen är det finaste på henne, enligt henne själv förståss. Nu måste hon skynda sig iväg så hon inte kommer för sent. Medans hon går till skolan kommer hon på sig själv att tänka på hur bra självförtroende hon har trots allt som händer.

Anita är som vilken annan vanlig tjej som hellst men hon har en passion för att plugga. Hon har blivit mobbad istortsett hela sitt liv och pluggandet har gett henne ett sätt att koppla av och stänga ute allt annat. Men  nu när hon går gymnasiet så har pressen på henne stigit. Hennes föräldrar vill att hon ska ha toppbetyg i alla ämnen, om hon inte får det så får hon inte åka till en stor skola i USA. Skolan är det som får henne att klara pressen från föräldrarna.

När Anita tar ut böckerna ur skåpet så ser hon ögonvrån att gänget med de hårda killarna, de som bestämmer, kommer leendes emot henne med bestämda steg. Hon stänger fort skåpet och vänder om och går ifrån killarna. Hon orkar inte med att möta dem just nu, hennes morgon hade börjat så bra och hon ville inte att det skulle sluta redan nu. Det tar där emot inte lång tid innan de kommer ikapp henne. Nu är det bara att invänta dagens tortyr.

Hon kommer anfådd in i klassrummet. Ingen tittar längre upp från böckerna, detta börjar bli en vana nu. Läraren som idag är Anna- Greta pratar lågt till Anita. Anita fixar frisyren och går sedan till sin plats längst fram i klassrummet. Hela lektionen så tänker hon på det hon alltid tänker på. Vad som hade hänt och hur underbart allt hade blivit om allt bara slutade.

Klockan ringer ut och hon väcks från sina drömmar, hon tar sina böcker och reser sig och går till skåpet igen.

Anita står i matkön och flyger iväg in i sina drömmar igen. Hon äter inte heller så mycket, hon mest petar i maten. Hon väljer att istället för att sitta där och peta i maten gå ut med en bra bok.

Hon väljer en fin stor ek som ger en liten skuggig plats i den stekande solen. Hon valde att sitta på den fina sidan som är mot skogen istället för den mot skolan.

Eken är gammal och barken är skrovlig. Den är väldigt obekväm att luta sig emot och lite vass att ta i. Inne i barken är massor med namn inristade. Hon ser ett namn hon tycker om, det är Adams namn. Det är någon av fjortisarna som hade ristat in det förra ternimen. Adam är en snygg kille som är lika gammal som Anita. Han är en välbyggd kille som är stamkund på gymmet. Hans ansikte kommer alla tjejer ihåg, till och med de tjejerna som absolut hatar snobbiga killar som han kommer ihåg ansiktet. Det är något med det som man inte kan sätta fingret på liksom. Hans kastanjebruna ögon, som alltid är glada, lyser upp korridoren när han kommer gående. Och de vita kläderna han har förstärker bara känslan ännu mer. Även hans svarta, rufsiga hår syns på kilometers håll. Det perfekta håret som alla killar försöker härma.

Anita satt och tänkte på Adam då hon väcks av att någon hade satt sig bredvid henne utan att hon märkt det. Hon vänder sig försiktigt om för att se vem det var, det brukar aldrig vara någon annan än Anita som brukar sitta där.

Hon får sig en skock när hon vänder sig om, hon möts av ett leende som visar de snövita tänderna. Lite längre upp ser hon de söta skrattgroparna som får en att svälja hjärtat. Följer man de uppåt så kommer man till de vackra kastanjebruna ögonen som hon nyss tänkt på.

Hon var inte berädd på att Adam av alla elever på skolan skulle sitta under eken med henne, av alla elever så sitter han där men henne.

-          Hejsan, skrämde jag dig?

-          Hhhh..hej, nejdå jag dagdrömde lite bara.

-          Jaha, jag brukar sitta här när jag vill komma ifrån allt och bara låta tankarna flyta iväg.

-          Samma här faktiskt. Ursäkta men jag har lektion nu, jag måste gå.

-          Jaha okej, det var synd. Men vi ses väl, hej då.

-          Hej då.

Anita småsprang ifrån eken, hon var tvungen att hitta ett handfat fort. Hon kunde inte tänka klart den dagen.

Anita låste upp dörren, lägger nycklarna på bänken innanför dörren som hon alltid gör. Kollar igenom posten för att se om det finns något där som är hennes, men där fanns bara räkningar och reklam. Hon slänger posten på köksbänken och kollar nyfiket i kylskåpet efter något att smygäta på tills maten var klar. Mitt i hennes letande så blir hon störd av att någon ringer på dörren. Hon hoppar till, det brukar ju inte vara någon som kommer vid denna tiden. Hon stänger kylskåpet och går mot dörren. Hon öppnar dörren försiktigt och möts av att Adam står lutad mot dörrkarmen.

-          Hej, får jag komma in en stund?

-          Hej, ehh…Okej.

Anita stänger dörren efter honom och plötsligt så känner hon en  lustig känsla och att hjärtat käns stor som en fotboll. Hon får ont att andas och tar sig för bröstet.

-          Ta ett hjupt andetag, det brukar hjälpa.

Det var Adam som bröt tanken. Hon gjorde som han sa och det hjälpte faktiskt.

De satt i vardagsrummet och fikade. De pratade oavbrutet med varandra i någon timme. Anita hade aldrig haft så lätt att prata med en kille som hon hade att prata med Adam. Plötsligt så reser sig Adam och sätter sig bredvis Anita. Nu var hjätat i fotbollsstorlek igen. Han börjar röra vid hennes hand. Han följer den sakta och mycket varsamt uppåt. När han närmade sig hennes axel blev han lite skakig, så som man kan bli när man är för tunt klädd ute på vintern. Det smittar av sig väldigt fort på Anita. Han greppar försiktigt hennes ansikte i sina kupade händer. Drar henne försiktigt mot sig själv, och ger henne en kyss hon sällan kommer att glömma. Precis innan läpparna möttes kände hon en känsla som liknade den känslan man fick när man tog i ett elstängsel som inte riktigt hade all ström i sig. En känsla som hon rös av, rysningen gick från nacken ända ner till tårna. Hans läppar var mjuka som ett nyfött barns hud och inte minst lika lent. Det fanns iver i kyssen men ändå ett övervägande lugn. Denna kväll viste hon att hon sent skulle glömma. Hennes första riktiga kyss.

Efter kyssen fick Anita brottom, hon hade glömt att hennes föräldrar skulle komma hem när som helst, att ha en kille hemma när de kommer hem är inte bra. Hon snabbt hejdå till Adam och frågade om de skulle ses snart igen och han lovade att han skulle vänta utanför dörren i morgon bitti.

På morgonen så när hon gick ut så stod han där som lovat. Där gick de hand i hand till skolan. Idag skulle hennes liv förändras totalt. De gick till hennes skåp, gav henne en kyss och gick sedan för att hämta sina egna böcker. Ryktet om att de två var ett par gick fort som en löpäld genom skolan och redan efter första lektionen visste alla om det. Elever som Anita aldrig annars hade lagt märke till gick fram och hälsade på henne. Det hade aldrig hänt förut.

Det var redan tredje lektionen och de hårda killarnas gäng hade inte gjort nått mot henne, de hade bara gått förbi henne utan att ens säga något. Nu kunde hon äntligen andas ut och slippa mobbandet. Nu syntes hon, alla visste vem hon var, den där tjejen som är tillsammans med Adam. Den tjejen skulle hon föralltid vara, det visste hon.

Hejsan, förlåt att jag inte skrivit på länge men det har varit så mycket på sistonde. Mycket prov och läxor och sen så var man ju så dum att man glömde av lösenordet när man väl ville skriva lite. Igår var det första april med andra ord Benjamins och morfars födelsedag, Benjamin blev hela 17 år, Grattis till dig. Morfar om han hade levt hade han blivit 82år, Grattis till dig med, även fall jag aldrig fick träffa dig. Det är även dagen då man får lura varandra, men på skolan så var det faktiskt inte så mkt, iaf inte vad jag såg eftersom jag var sjuk så var jag inte riktigt med i svängarna. Men Therese försökte skojja med mig och Angelica men det gick så bra som hon hade hoppats på tror jag. Hon såg så skyldig ut när hon gick så.

Som sagt jag blev sjuk denna dag, vaknade och mådde verkligen piss, hade jätte ont i halsen och jätte illamående. Under dagen försvann halsondet och ven illamåendet fram till kvällen, men istället så frös jag och hade feber. Den natten had ejga ett helvete, jag kunde inte sova särkillt myckt, jag ville sova redan vid sju men jag visste att jag inte skulle kunna hålla mig sovandes i 12 timmar så jag var tvungen att vinga mig vaken. Men vid 8 hade jag fått nog, då sa jag god natt och försökte somna, men det var lättare sagt än gjort för då hade jag feber så det bara skrek om det, jag tyckte det var så varmt att jag vred och vände mig. Men tillslut somnade jag iaf. Jag vaknade lite innan fem på morgonen av att jag var sjöblöt, det var så äckligt, men jag kunde ju inte direkt gå upp då. Så det var bara att försöka somna vidare. Och det lyckades jag faktiskt med. Men när jag vaknade var jag fortfarande dålig, inte så extremt som innan men jag visste att jag inte skulle klara av dagen. Så jag frågade mamma om jag fick åka hem och det fick jag, men att hon skulle hämta mig tyckte jag var lite onödigt men dte gjorde hon iaf. Så lite efter 9 kom mamma och hämtade mig och sedan åkte vi hem. Vi gick in en sväng på Allmans först för att jag skulle se hur det såg ut och för att vi skulle hämta prislista, men när vi hade kommit en bra bit så såg jag att det inte var rätt prislista vi hade fått. Så det blir att åka tillbaka dit igen. Efter att vi kommit hem satte jag mig vid tvn, och sedan så ite vid datorn medans mamma lagade lunch, efer lunchen tog hon ut vovven och vid tvååtiden gick jag och la mig, var så himlan trött, det är jag iofs nu med men jag måste kunna sova i natt med. Jag sov till klockan var lite efter 4 då det var mat, men så mkt till mat fick jag inte i mig, hade så javla ont i halsen så det är inte klokt, det har jag fortfarande sisodär en timme efteråt.  Aja jag hoppas jag kryar på mig tills min födelsedag är.

Puss och kram // Anna

Hejsan igen:)

Jag vet att jag inte har skrivit på länge, men jag har liksom inte hittat något intressant att skriva om, och inte heller tiden. Idag ska jga berätta lite om vad jag gjort idag.

Jag och mamma gick upp vid 9, eller jag gick upp då, mamma var självklart redan uppe. Runt halv  10 åkte vi till Borås för att handla lite kläder coh skor. Jag köpte ett par jumpadojjor som var as snygga om jag får säga det själv. .Och sedan så gick vi runt i klädbutiker och så men vi hittade inget som föll oss i smak. Sedan så hittade jag den fjärde boken av Twilight, blev helt paff eftersom den inte skulle säljas fören den 12te men jag blev ju bara glad att den redan var ute. Så nu ligger den hemma och är fin:D Sen så åkte vi till hulta och åt på McDonalds. På hemvägen så ringde jag och frågade mormor om dom hade köpt hunden dom skulle kolla på på förmidagen och det hade dom:D As spännande, och hon var as söt coh älskade mig redan när jag kom innanför dörren. Hon låg i mitt knä nästan hela tiden som vi var där. Hoppas bara hon coh Zakkris trivs tsm:D

Idag så är jag som sagt ledig och dagen började med att jag coh mamma skulle gå på promenad med plutten, men vi behövde inte gå så långt för han gjorde från sig ganska fort. Då var det att gå hem igen och sätta honom i duschen:P Han tyckte verkligen inte om det. Efter det skulle vi blåsa honom torr, coh det hade han tydligen aldrig vart med om förut för han tyckte det var jätte läskigt, men vi ska lära honom att det inte är farligt, för det är inte sista gången han kommer att duschas, för fy fan va skitig han var. Efter att vi släppt honom var han helt galen:P Han sprang runt som en idiot och rullade sig i allt han kunde hitta. Och sen så kom mamma med dammsugaren och han tycker inte om den så nu ligger han tätt intill mig i soffan medans jag sitter här och skriver detta.

I eftermidag ska vi åka till Ulicehamn och hämta min bok i Twilight trilogin som mamma beställde, och även hämta hundburen som vi köpt. Efter de så ska vi även åka till Europris för dom ska lägga ner och dom har så mkt roligt där. Vis ka även köpa en väska till min systemkamera, eftersom jag ska ha med mig den till skolan på söndag.

Idag så åkte jag hem trots att det bara är torsdag, för vi är lediga imorn, jippie:P Äntligen träffa plutten igen, saknat honom så under veckan. Satte mig på bussen hem halv 4 trots att jag slutade 13.10. Arne hämtade mig i Tranemo 17.00, och sen så åkte vi hem och åt. Jag fick reda på att mamma och Arne tränat Zakkris att vara med hanhundar ( han hatar dom ) med Arnes jobbarkompis som typ är hund psykolog. Vi ska även köpa hundbur åt han eftersom han blir galen när man lämnar honom i bilen och sätter igång larmet, plus att om det händer nått så åker han inte in i rutan.

På kvällen så satt jag här vid datorn och mamma reagerad starkt mot något hon såg ute. Det var blåljus, vi sprang boskavligt till fönstret och såg att det var brandbilen, som stannade hos grannen, vi såg inte vart det brann först, men när vi sett oss för lite så såg vi äldsvådor på taket, vid skorstenen. Det var jätte hämskt, det hände ju liksom nära en själv. Zakkris var oxå jätte orolig.

Idag fick jag äntligen träffa Zakkris. Han är hur underbar som hellst. Jag älskar honom redan av hela mitt hjärta. Han var jätte söt, och helt underbar. Jag kan verkligen inte tänka mig en bättre hund än han.

Han har tävlat i utställningar och lydnad och vunnit massa priser, men priserna har inte vi utan dom ha den förra ägaren. Han har full stamtavla. Hans fullständiga namn är Janing´s Zakkris. Jag ska sen när han fått sin riktiga päls ställa ut honom på amatörutställningar typ som dom skolan arangerar. Men det blir nog inte fören våren / sommaren då pälsen är utväxt och vi lärt känna varandra riktigt ordentligt.

Jag lägger upp en bild på min älskling<3

Idag så fick jag reda på att vi fått en ny familjemedläm. Jag tänkte direkt på en hund eftersom jag tjatat ganska länge nu på att få en, men samtidigt trodde jag att det var ett skämt, att nån av deras vänner ville tillhöra familjen eller liknande. Så jag frågade vad det var eller vem det var som var våran familjemedläm. Då fick jag reda på det, att det var en hund:) Mamma och Arne hade åkt upp till Kil i värmland för att köpa en hund som dom hittat på blocket. Jag blev helt överlycklig.  Jag ville bara hem då. Dom berättade att han var en tibetansk terrier och hette Zakkris.

Idag är det andra dagen på apun, även sista dagen hos kossorna. Vi har inte gjort så mycket mer än vad vi gjorde igår.  Vi mjölkade, och jag slapp diska för jag skulle ner till ungdjuren, fast denna gången så var Emelie med mig där nere, coh vi skulle byta jobb så jag fick utforda idag. Efter det så skulle jag sopa vid ensilagevagnen. Det var jätte slaskigt där ute. Sen så fick Emelie gå tillbaka till stora ladugården och jag blev ensam hos ungdjuren för jag skulle kolla till ensilagen tills den blev full. Ungefär 20 min innna frukost ansåg jag den som full, orkade inte stå där och frysa lengre. Efter det så mockade jag hos en kossa medans tiden mot frukost gick, var jätte hungrig så jga blev väldigt glad när det äntligen blev frukost. Efter frukost var det utfodring som gällde, och även mockning av hela ladugården. Kossorna var väldigt galna idag. Det är ungrfär det som vi  har gjort idag. Just nu sitter jag på min 3h rast:P Börjar om en timme igen. Sen klockan 3 är det mjölkning igen. Sen så vid 5 slutar vi. Efter det ska jag äta och sen ska jag sätta mig här vid datorn för att vänta på att en viss prson sk alogga in:P Och just de får inte glömma att få Angelica i säng i tid idag:P Hon ska ha kossorna imorn medans jag ska ha grisarna.

Idag började den andra apu-veckan. Jag ska ha kossorna. Det var att gå upp klockan 5 imorse, och jag kunde inte såva igår så jag är väldigt trött. Vid tjugo över 5 var jag nere i ladugården och väntade på dom adnra och Mikael, våran instruktör. Sedan var det bara att sätta igång mjölkmaskinen och släppa in korna och sätta igång. Det avr ganska stressande att stå där i början, men sen så kunde man lugna ner sig. Efter en stund kom Therese våran andra instruktör och sa att jag och en till skulle med till ungdjuren dör vi skulle mocka och utfodra, detta gjordes fram till frukosten. Och frukosten kan jag ju säga till er som inte vet klockan 8. Medans jag mockade blev Therse sparkad i ansiket av en kviga, och innan dess så blev jag påhoppad av en kviga, som tur var så var hon inte så tung och jag kunde putta bort henne ganska lätt. Efter fruksosten så skulle jag ladda ensilagevagnen med ensilage och sen så skulle vi mata alla kossorna. Efter det fick jag skrapa rent på båspallarna. Och sedan skulle vi strö, vilket var lite jobbigt för alla kossorna var i vägen hela tiden. Efter det skulle jag plocka upp plast som låg uppe på loftet, det var ett ganska soft jobb faktiskt. Och ta hand om dom suggorna som är i karantän. Sedan var det sopjobb och flyttning av kalv, och ge kalvarna vatten. Sen var det äntligen lunch och här är jag nu.